Kulturen i bygden

I missionshuset i Gylsboda förekom mycket sång och musik. Ungdomar samlades i sång och musikgrupper och som medverkade under mötena. Det blev till ett värdefullt inslag i ungdomarnas liv att ha något att ägna sig åt och en intressegemenskap som gav styrka och fasthet i religionsutövningen. Många är de människor som genom åren lyssnat till ljudet från den orgel som länge stod i Missionshuset. Men det fanns ett rikt kulturliv i Gylsboda vid denna tid. En blåsorkester bildades i Gylsboda 1905. Bergsmeden Carl Oskar Lindgren, född den 12 juli 1861, kom till Gylsboda från Oskarshamn. Han var mycket musikintresserad och hans fyra söner likaså, och de kunde dessutom något som var ovanligt för människor i bygden - att spela efter noter. Detta kom till bolagsledningens kännedom. Följden blev att bolaget köpte in blåsinstrument till en orkester och smeden Lindgren blev den självskrivne ledaren. Blåsorkestern hade många spelningar, bland annat på den dansbana som bolaget låtit uppföra, placerad i en naturskön skogsbacke strax väster om järnvägsstationen.Arbetet i stenbrotten och vid järnvägsbyggandes var en manlig värld. Utan kvinnornas arbetsinsatser skulle samhället dock haft svårt att utvecklas. När männen på de små torpen i trakten började arbeta vid stenbrotten fick kvinnorna klara av djuren och odlingarna hemmavid. Några kvinnor öppnar matservering, café och affär i byn. Kvinnorna kunde också tjäna en slant på att hyra ut ett rum och laga mat till stenarbetare utan familj.Författaren och nobelpristagaren Harry Martinson kom 1909 med sin mor Betty Olofsson och sina syskon från sin födelseby Nyteboda till Gylsboda. Betty startade matservering och affär i ett hus hon hyrde. Fadern, Martin Olofsson, dog i tbc. Betty var populär, men affärerna gick allt sämre. År 1910 begärdes Betty i konkurs och samma år reste hon ensam till Amerika. Halvsystern Hilda tog tillfälligt hand om barnen. De lämnades sedan i Jämshög kommuns vård. Harry och syskonen fick en hård uppväxt hos olika bönder i Blekinge. Harry började i första klass i Ubbeboda skola, men fick lämna den i februari 1912.Författaren Hans Bergram växte upp i Gylsboda by på 1930-talet. Till sina romaner hämtade han stoff från hembyn.Konstnären Hjalmar Råstorp utmanade 1974 etablissemanget med sitt bildhuggarsymposium i Ubbeboda skola. Konstnärer från hela världen samlades för att arbeta med den svarta diabasen. Några av konstverken finns i Svarta Bergen i Hägghult. Råstorp bodde under en tid i Gylsbodas transformatorstation, vilket han dekorerade utvändigt. Hjalmar Råstorp har huggit många statyer av kända politiker, bland annat en jättestaty av Fabian Månsson, författare och politiker på Hasslö i Blekinge. En som betytt mycket för Gylsboda och dess kulturliv är Werner Ericsson. Han föddes i Gylsboda en sommardag i början på 1900-talet och kom att skriva många dikter, både om stenbrytningen och livet. Han var stort engagerad i föreningslivet i Gylsboda, och var bland annat med om att starta upp ABF:s lokalavdelning i byn. ABF höll i flera studiecirklar knutna till arbetarrörelsen. Det studerades föreningskunskap, socialism, kommunalkunskap, esperanto och kooperation m. fl. ämnen. Bilden är över Gylsboda dansbana.
...