Kulturen i bygden

I missionshuset i Gylsboda förekom mycket sĂ„ng och musik. Ungdomar samlades i sĂ„ng och musikgrupper och som medverkade under mötena. Det blev till ett vĂ€rdefullt inslag i ungdomarnas liv att ha nĂ„got att Ă€gna sig Ă„t och en intressegemenskap som gav styrka och fasthet i religionsutövningen. MĂ„nga Ă€r de mĂ€nniskor som genom Ă„ren lyssnat till ljudet frĂ„n den orgel som lĂ€nge stod i Missionshuset. Men det fanns ett rikt kulturliv i Gylsboda vid denna tid. En blĂ„sorkester bildades i Gylsboda 1905. Bergsmeden Carl Oskar Lindgren, född den 12 juli 1861, kom till Gylsboda frĂ„n Oskarshamn. Han var mycket musikintresserad och hans fyra söner likasĂ„, och de kunde dessutom nĂ„got som var ovanligt för mĂ€nniskor i bygden - att spela efter noter. Detta kom till bolagsledningens kĂ€nnedom. Följden blev att bolaget köpte in blĂ„sinstrument till en orkester och smeden Lindgren blev den sjĂ€lvskrivne ledaren. BlĂ„sorkestern hade mĂ„nga spelningar, bland annat pĂ„ den dansbana som bolaget lĂ„tit uppföra, placerad i en naturskön skogsbacke strax vĂ€ster om jĂ€rnvĂ€gsstationen. Arbetet i stenbrotten och vid jĂ€rnvĂ€gsbyggandes var en manlig vĂ€rld. Utan kvinnornas arbetsinsatser skulle samhĂ€llet dock haft svĂ„rt att utvecklas. NĂ€r mĂ€nnen pĂ„ de smĂ„ torpen i trakten började arbeta vid stenbrotten fick kvinnorna klara av djuren och odlingarna hemmavid. NĂ„gra kvinnor öppnar matservering, cafĂ© och affĂ€r i byn. Kvinnorna kunde ocksĂ„ tjĂ€na en slant pĂ„ att hyra ut ett rum och laga mat till stenarbetare utan familj. Författaren och nobelpristagaren Harry Martinson kom 1909 med sin mor Betty Olofsson och sina syskon frĂ„n sin födelseby Nyteboda till Gylsboda. Betty startade matservering och affĂ€r i ett hus hon hyrde. Fadern, Martin Olofsson, dog i tbc. Betty var populĂ€r, men affĂ€rerna gick allt sĂ€mre. År 1910 begĂ€rdes Betty i konkurs och samma Ă„r reste hon ensam till Amerika. Halvsystern Hilda tog tillfĂ€lligt hand om barnen. De lĂ€mnades sedan i JĂ€mshög kommuns vĂ„rd. Harry och syskonen fick en hĂ„rd uppvĂ€xt hos olika bönder i Blekinge. Harry började i första klass i Ubbeboda skola, men fick lĂ€mna den i februari 1912.Författaren Hans Bergram vĂ€xte upp i Gylsboda by pĂ„ 1930-talet. Till sina romaner hĂ€mtade han stoff frĂ„n hembyn. KonstnĂ€ren Hjalmar RĂ„storp utmanade 1974 etablissemanget med sitt bildhuggarsymposium i Ubbeboda skola. KonstnĂ€rer frĂ„n hela vĂ€rlden samlades för att arbeta med den svarta diabasen. NĂ„gra av konstverken finns i Svarta Bergen i HĂ€gghult. RĂ„storp bodde under en tid i Gylsbodas transformatorstation, vilket han dekorerade utvĂ€ndigt. Hjalmar RĂ„storp har huggit mĂ„nga statyer av kĂ€nda politiker, bland annat en jĂ€ttestaty av Fabian MĂ„nsson, författare och politiker pĂ„ Hasslö i Blekinge. En som betytt mycket för Gylsboda och dess kulturliv Ă€r Werner Ericsson. Han föddes i Gylsboda en sommardag i början pĂ„ 1900-talet och kom att skriva mĂ„nga dikter, bĂ„de om stenbrytningen och livet. Han var stort engagerad i föreningslivet i Gylsboda, och var bland annat med om att starta upp ABF:s lokalavdelning i byn. ABF höll i flera studiecirklar knutna till arbetarrörelsen. Det studerades föreningskunskap, socialism, kommunalkunskap, esperanto och kooperation m. fl. Ă€mnen. Bilden Ă€r över Gylsboda dansbana.